Nu är vi hemma i Sverige igen. Vi landade på Arlanda igår kväll så vi var hemma vid 21 tiden. Väldigt konstigt att vara hemma igen efter så många veckor hemifrån denna sommar. Men det har varit välbehövligt och nödvändigt för mig att komma bort från vardagen och all stress. Mycket nya insikter och funderingar på livet.





Idag gick vi förbi förskolan och hälsade på så att barnen får en "slow start" och sen var vi här utanför på gården och lekte en stund. Nico passade på att rensa de sista vinbären och sen tittade vi på alla tomater fr våra plantor. De blir en riktigt fin skörd i år tack vare värmen i sommar. 

// Janice






Nu har Nicolai somnat och jag får lite egen tid innan D kommer hem från jobbet. Jag och Nico har tagit det lungt större delen av eftermiddagen. Vi busade en stund men då fick jag så himla ont så jag lät honom sitta med surfplattan innan det var dags för läggningsrutinerna. Nico har sedan han var en liten bebis alltid ätit gröt på kvällen, han vägrade välling så gröten har varit en bra ersättning och även ett sätt att få i honom näring när han t.ex. är sjuk. Sen brukar vi alltid ha en stund där vi borstar tänderna, byter om till pyamas och smörjer kroppen med mjukgörande, han har precis som jag en väldigt känslig hy så den biten är jätte viktig.
 
Innan han somnar så brukar vi alltid läsa några böcker och då är det bara Pippi eller Alfons som gäller. Jag skulle behöva köpa hem lite fler böcker för det börjar bli lite långtråkigt att läsa samma böcker varenda kväll även om Nicolai uppskattar det. Det är så kul att han uppskattar böcker lika mycket som jag och jag hoppas att det är något som kommer att hålla i sig även när han blir större.
 
Hur ser era läggningsrutiner ut? Brukar ni läsa för era barn? Vilka är era barns favorit sagor?
 
 
// Janice
Böcker, Nicolai, barn, rutiner,
 
 
Idag hade vi besök av D ryska vänner och deras son. Det är alltid spännande att träffa andra barnfamiljer och även se om barnen trivs ihop. Medans vi vuxna satt i köket och pratade så hittade killarna varandra nästan direkt, till och med så att Nicolai lånade ut sin värdefullaste ägodel - nappen.
 
Det ska bli intressant att försöka få Nicolai att bli nappfri, det kommer att bli en kamp (egentligen som vilken annan kamp som helst när man har med barn att göra). Dock så uppskattar jag verkligen den här åldern när vi kan kommunicera och han kan säga vad han vill och inte vill. Nästa fas är väl trotsåldern? Det börjar väl nu men är väl runt 3 år?
 
 
// Janice
Familj, Nicolai, Vänner,